Hade en gång en blogg, som jag inte lyckas hitta igen. Tror dock det var en sådär drygt 4 år sen jag skrev i den så det kanske inte är så konstigt. Vet inte riktigt om det blir nåt av det här heller, men jag gör ett försök. Med en man som jobbar 30 mil bort på veckorna samtidigt som jag är hemma med barnen känner man sig lätt lite mosig i hjärnan. Man saknar liksom någon att ventilera saker med, även sånt där oviktigt tjafs. Så då kom jag på att jag kanske kan skriva av mig lite ibland.

Jag har alltså två underbara skitungar. Sigrid som blev 4 i november och har utvecklats till en liten minitonåring med ett sjujäkla humör. Sigrid som 15 ggr om dagen kan driva mig till vansinne, men som jag nästan inte kan slita mig från på kvällen när hon somnat.
Och så har vi Olle. Fina lilla Olle, som snart är 8 månader. Mammas lilla pojke, som är nyfiken på allt och alla. Bara mamma är alldeles i närheten.

Kan tänkas att det mest kommer att handla om dom här ungarna. Det mesta kretsar liksom runt dom, precis som det ska vara. Men ibland längtar jag, som dom allra flesta antar jag, efter att vara bara jag, Catrine, och inte bara mamma.