Duktiga barn

Vår stora lilla, lite försiktiga, tjej, har lärt sig cykla utan stödhjul! I början av helgen gjorde vi några vingliga försök där vi kunde släppa korta stunder. På lördag kväll susade hon fram efter gatan, om än lite vingligt, men helt själv. Två kvällar i rad har vi nu tagit en cykeltur hela familjen, och hon cyklar på som hon aldrig gjort annat. Älskade vännen, vad du växer upp fort.

Just det, hela familjen har varit på cykeltur, för nu är maken 10 minuter bort och jobbar. Helt underbart! Så nu har vi även tagit tag i Olle-nattningen. M har nattat två kvällar i rad, nån minuts skrik, sen har han lagt sig ner och somnat i sin säng, utan att vakna nåt under kvällen. Skitunge :)

Energilös

Tycker inte det var så länge sen jag var lite brydd över att Sigrid ville lägga dig så tidigt om kvällarna. Numer undrar jag vart kvällarna tagit vägen. Inte för att hon är vaken så extremt länge, utan mer för att energin är som bortblåst när båda barnen väl somnat på kvällen. Så när kl passerat 20.00 och man kommer ner till soffan, är man glad om man tar sig upp för att lägga sig en stund senare.

En kväll till, sen är vi två som delar på kvällsracet igen. Eureka!

Utelek

Alltså, jag blir förundrad över Sigrid. När vi är inne kan hon (oftast) leka själv i timtal. Hon donar på med sina smågrejer, rollekar mm. Och så kommer vi ut och ungen blir helt handfallen, kan inte göra nånting själv. Det är inte så att vi skickar ut henne ensam, utan vi går ut tillsammans och en annan har förhoppningen om att kunna dona lite med rabatter och sånt medan hon leker. Men det är tydligen helt omöjligt. Då har hon ändå gungställning, studsmatta, lekstuga, koja, cykel mm. Hon har varit så här sen hon var liten, men jag trodde liksom det skulle bli bättre när hon blev äldre. Jag leker gärna med henne, det är inte det, men varenda sekund?! Undrar om det är nån tjejgrej, för tittar jag på grabbarna i samma ålder efter gatan så verkar dom kunna leka ute i det oändliga. Eller är det bara så att hon är osjälvständig?